Vsftpd + PASV + brandvägg + SSL + dyndns = sant

Efter en hel del slit har jag fått FTP-servern vsftpd att fungera ihop med vår brandvägg och SSL även fast vi har en dynamisk ip-address och ett domännamn via Loopias dynamiska dns-tjänst.

Det har alltid fungerat utmärkt innanför brandväggen, men om jag har försökt köra med vårt domännamn eller suttit på jobbet har det inte gått. Jag har kunnat ansluta till vsftpd, men så fort klienten försökt hämta kataloginnehållet fick jag felmeddelandet

Failure retrieving contents of directory /var/www

Så här gjorde jag i alla fall:

I princip kan man följa den här lättlästa och pedagogiska guiden i två steg:

Följ alltså instruktionerna och glöm inte att öppna portarna i brandväggen. Jag har också lagt till följande kommandon i vsftpd.conf, enligt tips härifrån:

ssl_tlsv1=YES
ssl_sslv2=YES
ssl_sslv3=YES

Ärligt talat vet jag inte vad de inställningarna handlar om, men i vilket fall. I klienten väljer man protokollet FTPES eller FTP explicit mode eller något liknande.

Nå. Kör man dessutom dyndns är det några saker till man måste fixa. Nu har jag lärt mig att i en passiv ftp-överföring lämnar servern besked om vilket ip-nummer som klienten ska använda. Om servern finns bakom en brandvägg kommer den att uppge sitt interna ip-nummer och inte det externa vilket förstås inte fungerar om man är utanför brandväggen.

Därför lägger man till följande i vsftpd.conf:

pasv_address=<ditt domännamn>
pasv_addr_resolve=YES

Egentligen klarar pasv_address bara ip-nummer, men genom att slå på flaggan pasv_addr_resolve kan man i stället ange ett domännamn.

Vad jag förstår så är det en ganska ny möjlighet i vsftpd, och på nätet florerar massor av skript som ska uppdatera vsftpd.conf regelbundet med det nya ip-numret, men det behöver man alltså inte använda.

Visningar: 39

Såhär randomiserar man så hemligt som möjligt

Jag läste på lite om randomisering inför att jag skulle göra det själv i min interventionsstudie. En av kraven på en väl genomförd randomisering är att forskaren inte ska kunna påverka genom att tjuvtitta och i förväg se vart en deltagare handlar. Därför kan man vidta särskilda mått och steg för att det inte alls ska gå att fuska. Så här gjorde jag, enligt de flesta av konstens regler:

Jag har planerat för tio deltagare i min interventionsstudie, men för att ha lite sömsmån för eventuella avhopp randomiserar jag för femton deltagare. Därför gjorde jag i ordning…

image

  • femton kuvert, märkta med studiens namn,
  • femton lappar där resultatet av varje deltagares randomisering framgår,
  • femton karbonpapper.

image

Lena gjorde själva randomiseringen genom att blanda lapparna väldigt väl och sedan stoppa i dem i kuvert. (Jag tog kort på håll för att inte råka se vad som stod på lapparna.)

image 

I varje kuvert lade hon ned lappen med ett karbonpapper framför. Jag förklarar strax poängen med karbonpapperet. Dessutom skrev Lena ett löpnummer på kuvertet som anger i vilken ordning kuverten ska öppnas.

image

Lenita slickade igen kuverten. Hon kommer också att ansvara för själva allokeringen, det vill säga när man kopplar ihop varje ny deltagare med ett kuvert. Innan hon bryter kuvertet, skriver hon deltagarens namn på kuvertet. Med hjälp av karbonpapperet så hamnar också deltagarens namn på lappen där gruppen framgår. På så vis blir alltså deltagaren tilldelad en grupp innan jag vet vilken grupp det blir.

En annan poäng med karbonpapperet är att kuvertet blir helt ogenomskinligt. Jag kan alltså inte hålla upp det mot fönstret för att se vad det står på lappen.

Somliga filmar också själva allokeringsprocessen på video för senare granskning av en utomstående. Även om det vore skoj, så har jag bestämt att det är att gå lite väl långt i en så pass liten studie.

Visningar: 204

Bakelsetest

Café Princess i Skövde. Positiv överraskning!

1. Mazarin. Fantastiskt fluffig mazarinsmet. Jag misstänker att den gjorts på vispade äggvitor kanske. 5 poäng av 5!

2. Wienerbröd. Mycket frasig deg och god smörsmak. Också 5 av 5 tror jag bestämt.

Visningar: 42

Var citeras vem? En kul funktion i Web of Knowledge.

Ibland vill man veta vem som använder en viss teori eller en metodartikel eller så. Då är Web of Knowledge ett bra hjälpmedel!

Förra veckan hade vi seminarium på en artikel av Janice Morse som handlade om en teori för lidande som hennes forskargrupp utvecklade i början av 2000-talet. Jag blev intresserad av hur spridd teorin egentligen var. Det enklaste sättet att ta reda på det är att se vem som citerar artikeln. Karina Sjögren på Medicinska biblioteket tipsade då om Web of Knowledge.

På ett litet kick fick jag fram den här sammanställningen, där (häng med nu) de artiklar som citerar teorin sorterats per land. Flest först.

image

Så här gör man:

1. Surfa till Web of Science. Om du finns på Umeå Universitet, går du via www.ub.umu.se > Databaser (i den ljusblå sökrutan till vänster) >  Web of Science (under “Ett urval databaser”) ganska mitt på sidan.

2. Sök artikeln.

image

3. Leta upp artikeln i träfflistan och klicka på siffran efter Times Cited:, i det här fallet 63.

image 

 4. Nu kommer en lista med alla artiklar som citerat artikeln upp. Då scrollar man nästan längst ned på sidan och klickar Analyze results.

image 

5. Här väljer man Countries/Territories (men det är rätt skoj att välja Authors för att se vem som citerar mest eller Institutions för att se vilka universitet som oftast citerar artikeln) och klickar Analyze.

image

6. Klart!

image

Härifrån kan man sedan, genom att markera en rad och klicka View Records, se alla citeringar från ett visst land och så vidare.

Sammantaget en rätt skojig funktion om man snabbt vill få ett begrepp om var viss forskning används.

Visningar: 138