Förra veckan hade vi två spikningar av avhandlingar på jobbet. Det var först Charlotte Ångström-Brännström på onsdagen och på fredagen Pia Hedberg. Charlotte har forskat på tröst inom barnsjukvården och Pia på livsmening hos de allra äldsta. Pia finns förresten på radio här.
Charlotte ska strax spika.
Pia ska strax spika.
Som bonus: två spiknings-videoklipp:
Charlotte förspikar och spikar…
… och Pia spikar.
Visningar: 45
Jag och Bladet liksom. Gott fika.
Visningar: 46
Inom statistik inferens brukar man prata om två slags fel som kan uppstå när man generaliserar resultat från ett stickprov till hela populationen. Ett exempel från min värld: någon undersöker om ett slumpmässigt urval föräldrar till barn med cancer har mindre ångest om de får utökad information om barnets sjukdom.
De två felen kallas sedan trettiotalet för Typ I-fel och Typ II-fel och det är förstås helt omöjligt att komma ihåg vilket som är vilket.
Ett Typ I-fel betyder att man säger att det finns ett samband fastän det inte finns i verkligheten, alltså en överskattning av sambandet.
Ett Typ II-fel är motsatsen. Man säger att det inte finns ett samband fastän det finns i verkligheten. alltså en underskattning av sambandet.
Man skulle ofta kunna kalla dem överskattningsfel och underskattningsfel i stället. Det är lite enklare.
Visningar: 351
Visningar: 42
I går hoppade jag Yster på Hippo och idag hoppade jag Annas häst Hero. Två väldigt olika hästar.
Visningar: 66
De första högtalartelefonerna i det svenska telefonnätet kom 1945 och levererades faktiskt direkt från LM Ericsson. De byggde på rörförstärkare, var väldigt dyra och man behövde ha strömmen på hela tiden eftersom de tog rätt länge att värma upp. Som mest fanns ett tusental inkopplade i nätet.
I februari 1960 godkände Televerket tre nya apparater som byggde på transistorteknik. De är sinsemellan helt olika men snygga alla tre.
Ericovox lanserades 1959 av LM Ericsson och formgavs av arkitekterna Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson, Sven Silow och Dean L Smith. Man känner genast igen den på den märkliga pyramidformen och de tre knapparna på toppen. Den behövde kompletteras med en lågtalande telefon – oftast en Ericofon. Ericovox är lämplig för många:
“Den upptagne mannen på kontoret, likaväl som den fullt sysselsatta hemmafrun.kan tack vare L M Ericssons frihandstelefon med lätthet föra sina telefonsamtal med båda händerna fria.”
Nästa apparat, som blev den populäraste av de tre, heter Wegephone och tillverkades av en doldis på den svenska telefonmarknaden, nämligen AB Svenska Reläfabriken. Fabriken ägdes av Axel Wenner-Gren – därav namnet Wegephone. Det är lätt att förstå varför den blev populärast: en enhet där man integrerat både en låg- och högtalande apparat. Och dessutom är den snygg, även om förstås Ericovoxen är mer symmetrisk och futuristiskt snygg.
Den sista modellen hette Telvafon och tillverkades av Televerket. Den var billigast i inköp men lyckades ändå inte slå igenom så väl, trots den väldigt stiliga högtalaren. Egendomligt nog finns det väldigt lite dokumentation kring Telvafonen, inte ens i Televerkets egen tekniska tidskrift Tele har jag hittat något om den.
För högtalartelefonerna fanns det två prismodeller, antingen med en högre engångsavgift och lägre kvartalsavgift eller vice versa. I tabellen nedan redovisas det med högre engångsavgift.
| Engångs- avgift |
Kvartals- avgift |
Antal sålda apparater | |
| Ericovox |
750:- |
56:00 |
437 |
|
Wegephone |
670:- |
53:50 |
2 556 |
|
Telvafon |
415:- |
45:50 |
299 |
Wegephonen kan dyka upp då och då på Tradera, Ericovox bara sällan. Har aldrig sett en Telvafon till salu, bara utställd på Telemuseum. Jag saknar en i min samling och är intresserad om du har en som fungerar och är i bra skick.
Förresten: så småningom lanserades Ericovox 200 någon gång i slutet på 1970-talet. Den är klumpigare och inte alls lika snygg som sin namne men har ändå en viss charm och impulserande knappsats.
För kalenderbitaren:
Artikelnummer hos Televerket:
Ericovox: A 002 9611/08
Wegephone: A 002 9612/04 (vit) /08 (grå)
Ericovox 200: A 002 9614/08.
Om du känner till Telvafonens artikelnummer – kommentera gärna!
Heimbürger, H. & Tahvanainen, K.V. (1989). Svenska telegrafverket. Bd 6, Telefon, telegraf och radio 1946-1965. Stockholm: Televerket.
Mitnitzky, I. & Ahlström, P. (1959). Ericovox, högtalartelefon i en enhet. Ericsson Review 36(4), 100-108
Olsson, T. (1959). Från idé till form. Hur LM Ericssons nya högtalande telefon tog gestalt. Ericsson Review 36(4), 109-117.
Visningar: 811
Lite fler bilder från dagens besök på Rörstrandsmuseet. Jag blev förvånad över att jag också tyckte att konstgodsmontrarna var kul, jag trodde jag skulle bli mest i gasen av bruksporslinet.
Idel favoritmodeller – Koka blå, Picknick, Blå eld och andra.
Massor av tallrikar.
Snyggt konstgods.
Väldigt vackra vaser.
Dessutom fanns en kul skärm där de visade en del av ett urval specialdekorer som gjordes på uppdrag av företag och organisation. Ska lägga ut några sådana när jag har bildbehandlat dem klart.
I anslutning till museet finns också en “fabriks”-försäljning. Just fabrik stämmer inte längre, eftersom inget Rörstrandsporlin ens tillverkas i Sverige längre. Produktionen är helt flyttad utomlands. Dessutom sålde man också Iittala, Arabia och Höganäs, som ingår i samma koncern. Vi handlade inget där, loppisar är roligare.
Visningar: 57
Där får man fika på Ostindia och monogramprydda servetter.
Visningar: 32
… gick till Tibro och Brännebrona i trevligt sällskap med Johan Johan K.
Visningar: 38
Vi har just varit och kollat på de Kungliga. Kronprinsessan Victoria kuskar Västergötland runt i dagarna tillsammans med maken, och inatt sover de på Marieholm (Skaraborgs gamla länsresidens här i Mariestad). De åt middag med landshövdingen och det var jättemycket folk utanför och hon höll ett litet tal på trappen.
Det var kul att se dem, men jag saknade två saker:
1) Det hade varit roligt att få se på när de åt också.
2) Varför hade de inga pukor och trumpeter? Lite pompa och ståt kan man väl få för apanaget?
Ska gå dit i morgon och se om man kan få vara med vid en lever* åtminstone.
En närstående som fick ett MMS med en senare del av talet trodde att det var Elin som pratade. Månne är det en slags messiansk profetia om Elin som kommande president i en svensk republik? Kom bara ihåg var du läste det först!
(Som en motvikt mot denna tillfälliga rojalistiska yra, länkar jag till Republikanska föreningen. För ordningens skull, liksom.)
Folkmassa utanför Marieholm.
Ett mycket suddigt foto på de Kungliga.
* uttalas leve’, det är alltså ingen inälva.
Visningar: 92