Två dagar har gått av forskarskolan jag är på nu – tio kvar. Jag är helt utpumpad, det är väldigt intensiva dagar och vi lär oss massor.
Förmiddagen handlade om systematiska litteraturstudier – ett sätt att gå igenom all tillgänglig forskning inom ett område, värdera den och sammanställa resultaten. Verkstaden leddes av David Richards från University of Exeter i Storbritannien och det var vansinnigt användbart. Till exempel fick vi en lite mer nyanserad bild av EBP, som t.ex. att han absolut tycker att man ska ta med andra studier än RCT-er, bara man bedömer kvaliteten utifrån vad det faktiskt är.
Jag har förstås läst om systematiska litteraturstudier tidigare, men det blev ändå en riktig ögonöppnare – och vi var flera stycken som panikartat insåg att vi har gjort urusla litteraturgenomgångar tidigare. I flera länder är det obligatoriskt att göra en systematisk litteraturstudie som första pek i avhandlingen – jag tror det är en bra idé.
I övrigt har vi haft presentationer om respektive lands hälso- och sjukvårdssystem både igår och idag (de fortsätter i morgon också). Det är en väldig spännvid mellan de olika europeiska länderna, samtidigt som det är mycket som förenar. Det som överraskade mig mest var att omvårdnadsforskningen ändå är så nyetablerad i många länder: i Schweiz, till exempel, har man knappt 20 disputerade sjuksköterskor totalt och i Lettland finns ännu ingen forskarutbildning i omvårdnad – de läser på andra institutioner så länge. Universitetsanknytning av utbildningen är också nytt i många länder, som i Litauen där man i princip bara haft läkarassistenter tidigare. Löner skiljer sig också enormt: i Irland tjänar en syrra över 41 000 svenska kronor per månad medan man i Litauen får 2 200. Helt horribelt.
Vid lunchen blev en av portugisiskorna väldigt uppjagad över att det serverades gryta gjort på renkött. Hon trodde att vi ljög först. Rätt kul.
Nu ska jag vila en stund och sen ska vi ut och äta middag, jag och Magnus (min med-svensk) och de två trevliga norskorna Bente och Linda.
Visningar: 55
